Känner ni precis som jag lite smått panik över att solen skiner, att det äntligen är lite varmt och man måste hinna vara ute så mycket som möjligt för att det snart kan vara över? En skola i USA stängde en dag för att solen sken och vi svenskar kan nog förstå varför? Vi lever i ett land med en lång period av mörker och kyla, så det kanske inte är så konstigt att vi vallfärdar till uteserveringarna och kajkanterna längs Stockholms vatten när väl solen behagar att titta fram?
Igår fick jag återigen hoppa över Runday som hade besök av SVT Sporten för att mina benhinnor inte riktigt vill ge med sig smärtan. Spännande ska det bli att se det reportaget som skulle sändas någon gång under veckan. Duktiga tjejer de där Runday-tränarna! 
Annars är ju löpning en grym aktivitet som man kan ägna sig åt utomhus när man vill slå två flugor i en smäll. Alltså träna och njuta av solen. Jag körde istället Crosstraining på Spårvagnshallarna och tog i som bara den. Musklerna fick jobba i intensiva intervallerna med kort vila, så även hjärtat fick sin välbehövliga träning. Nu när jag inte kan springa känner jag ett stort behov att träna annan typ av konditionsträning för att inte tappa konditionen som jag ändå har lyckats bygga upp.
Idag då för att verkligen utnyttja solljuset och tanka lite D-vitamin så, förutom lunch ute i solen med kollegorna, tog jag en promenad på ca 40 minuter från jobbet i Skanstull till Sats Spårvagnshallarna för ett spinningpass på 55 minuter. Nej, jag tog inte en AW efter jobbet även om det kändes väldigt lockande att följa strömmen. Det är det här jag menar; vi kan ju inte gå runt och ha ångest för att vi går in på gymmet och tränar hårt bara för att solen skiner? En grej jag dock ska testa är att ha väder-appen öppen när jag planerar veckans träning; 20 grader och sol = powerwalk på Djurgården eller en AW med kompisarna. 15 grader och regn = tung intervallträning på gymmet 
Har man träning på schemat när det regnar så kommer man nästa bli lite glad när alla andra tycker att vädergudarna vill oss illa. Fiffigt va?!
/L
Körsbärsträden blommar i Kungsträdgården och jag tycker att det är så fint
Söndag kväll och jag ser tillbaka på en skön helg utan träning, men med mycket promenerande (5-6 timmar per dag), tid med bästa vännen, mycket god mat och sollapning. Man vill ju bara vara ute när det är så himla härligt väder!
Efter ett tungt rygg- och axelpass i fredags kväll så har jag som sagt vilat från träning. Hade jag kunnat springa så hade jag gjort det. Det är ju bästa tiden för det och jag hade ingen lust att hoppa in på Sats idag och köra på Crosstrainern. Jag tog dagen som en extra vilodag, jag behövde nog det, och kör lite hårdare imorgon bara.
/L
Juice från Juiceverket. Mälarpaviljongen, Norrmälarstrand.
I morse gick jag upp innan tuppen, 05.55, åt lite frukost och begav mig till jobbet där det serveras Yoga på fredagsmorgnar. Det här kan vara den absolut bästa starten på arbetsveckans sista dag och en skön helg.
Det är fredag eftermiddag, jag mellanlandar hemma och ska strax iväg på dagens andra, lite mer krävande träningspass. Stryka! Idag rygg och axlar i fokus. Jag är så peppad!
Hoppas att ni får en trevlig fredagskväll och en fin helg!
/L
Idag hängde jag på mina vänner J&M på Sats Stadshagens bästa spinningklass. Jag har nog aldrig svettats så mycket på ett pass är väl min summering av det hela och tröskelpulsen var mycket lägre än sist jag var där. Det kan verkligen bero på dagsformen, men det är ju säkert två (!!!) månader sen jag körde spinning sist, så jag får skylla mig själv lite! Efter passet sa jag precis som alltid när det var alldeles för länge sen jag satt på en cykel att jag måste göra det här minst en gång i veckan i fortsättningen. Det är ju så himla bra kondition- och benträning! Och relativt skonsamt för mina trötta, stackars smalben som bara gör ont.
Vi gjorde alltså ett test som visar var ens tröskelpuls ligger, vilket är en optimal puls att ligga på när man vill träna sin kondition att bli bättre på ett effektivt sätt. Och det vill vi ju! När man kommit upp i en bra arbetspuls börjar man lägga på mer motstånd för varje minut som går i 10 minuter. När man sen höjer motståndet ytterligare men ens puls ligger stilla har man alltså nåt sin tröskelpuls. Kul, svettigt och lite nördigt intressant
Imorgon blir det upp i ottan för min del så nu ska jag försöka varva ner och sova. God natt!
/L
Jag kan intyga att vi, eller iaf jag, inte såg lika pigg ut efteråt. Lika glada var vi alla
Sköna maj, välkommen
till vår bygd igen!
Sköna maj, välkommen,
våra lekars vän!
Känslans gudaflamma
väcktes vid din ljusning;
jord och skyar stamma
kärlek och förtjusning;
sorgen flyr för våren,
glädje ler ur tåren,
morgonrodnad ur bekymrens moln.
Solen skiner ute, man är ledig en dag mitt i veckan och vad vore inte härligare än ett långpass ute på Djurgården, vår huvudstads egna lilla lantliga oas. Efter att ha gått igenom ett hav av soldyrkande stockholmare i City och längs Strandvägen kan jag hitta en plats där jag kan sätta mig nästa alldeles ensam och bara insupa luften och dofterna av vattnet och våren som ser ut att ha kommit för att stanna.
Jag är (lindrigt) skadad och kan inte springa, men som en person som har väldigt svårt att sitta stilla så svidar jag ändå om till träningskläder. Kepsen och solbrillorna åker på och jag tänker gå långt och länge med min favoritmusik i öronen. Jag älskar känslan jag får när jag går omkring i Stockholm, gärna längs vattnet som omger oss och som ger en känsla av att inte vara instängd. Ett stenkast från mitt hem mitt i stan finns havet och även om jag inte kan se horisonten så ger det mig en frihetskänsla som är underbar.
Jag tänker precis som texten ur “Sköna Maj” antyder låta våren ta alla bekymmer, sorg och tårar och istället njuta av känslorna som våren ger. Kärlek, optimism, glädje och förtjusning.
/L
I dag är jag lite arg. Arg på mina ben som bara gör ont när jag försöker springa. Jag har känt mig lite som ett barn som rynkar allt vad det kan med ögonbrynen hela dagen och Runday-passet fick jag ställa in också. Som jag skrev igår så är mitt stora problem, säkert många andras också, att jag inte kan hejda mig när det känns så bra med löpningen. Man vill ju bara springa och varje dag helst. I natt kunde jag inte sova för att benen värkte. Fy för smärta som gör att man inte kan göra det man allra helst vill göra.
För att pigga upp mig gick jag till min favorit Sats-klass Crosstraining med PT-Emelie. Precis som jag trodde så skulle Emelie, passet i sig med mycket styrkeövningar i högt tempo och inte minst alla härliga Crosstrainingmänniskor få mig på mycket bättre humör! Så nu känns det bättre. Det kan hända mycket värre saker än att behöva vila från löpningen några dagar. För det är det jag tror, att det kommer ta några dagar tills det känns bra att springa igen. Vi får väl se…
Knappt tre veckor kvar till Skärholmsloppet som jag ska springa. 5km på 22 minuter tänkte jag! Vad tror ni om det?
/L
När man kommer in i ett flow med löpningen då allt känns fantastiskt lätt; man känner sig stark, får inte ont någonstans och fötterna nästa går av sig själva så är det väldigt svårt att försöka hålla det på en måttlig nivå för att inte överträna. För att när man når nivån där man faktiskt kan njuta av löpningen så blir det lite av ett beroende. Det är ju så himla skönt när den tunga, djupa andhämtningen ger en positiv känsla fylld med energi istället för en ångestkänsla som gör att man bara vill sluta.
Jag har sagt åt mig själv att springa max varannan dag för att inte överbelasta mina stackars ben, höfter, leder, så när jag för tredje dagen i rad satte på mig löparskorna för ett löppass, i dag ett långpass ut på djurgården, så kände jag lite dåligt samvete över att tappa fokus och inte hålla mig till planen. Jag behövde dock inte fundera så länge förrän jag kände smärta på insidan av smalbenen, så långpasset blev en uppvärmning på 4km till Djurgårdsbron och hem igen, eller ja via Sats Spårvagnshallarna.
På gymmet tog jag en plats vid en av stängerna och där höll jag mig den närmaste timmen. Jag vill bli bra i CrossFit- övningen Grace som består av ett marklyft, en frivändning och en axelpress. Sjukt bra helkroppsövning. Jag gjorde 30 st så snabbt jag kunde med bibehållen teknik, idag på 5.30 min; explosivt och kontrollerat. För att bli stark i den här övningen tror jag på att träna tunga marklyft och axelpressar, så det gjorde jag efteråt. Innan avslutande stretch så gjorde jag 3 set djupa benböjar med en 20-kilos stång på axlarna och 3 set med armhävningar, så många som möjligt på 1 minut.
I dag fyller en av mina bästa kompisar år så nu blir det till att fira henne med en Afternoon tea.
Hoppas att ni har haft en fin helg och får en minst lika fin vecka! Valborg och allt
/L
Precis som förra lördagen mötte jag upp pappa vid Nybroviken och vi tog oss ut på en långrunda på Djurgården. Jag kände mig väldigt stark, trots Charkismiddag med vännerna igår kväll. I två timmar var vi ute i solen; en timme springandes totalt 10km i olika tempo, och en timme i lugnare tempo. Jag promenerade med pappa en bit på väg hem till honom; vi stannade till, jag träffa nån jag kände på vägen, och vi pratade och filosoferade om ditten och datten.
Jag fick reda på något väldigt hemskt som jag har svårt att släppa. En avlägsen bekant, som jag egentligen inte känner alls, men vet vem det är har tagit sitt liv. Bara det är ju fruktansvärt. Hur kan man må så dåligt att man väljer att ta sitt liv? Vad jag tycker är det värsta är att personen har lämnat tre små pojkar att växa upp och leva sina liv utan sin pappa och med frågan varför? Jag förstår att mannen, pappan till de här stackars barnen, mådde väldigt dåligt och gud vet vad han hade för problem. Det kan vi bara spekulera i. Men trots det så kan jag bara inte förstå hur man kan göra så mot sina närmaste.
Händelsen fick mig att tänka på livet, som jag känner mig tacksam över att få leva, och på alla de människor jag har omkring mig, mina vänner och min familj, som jag är så fruktansvärt rädd om men ändå tar för givet på något sätt. Vad vore mitt liv utan dem? Självklart kan man inte gå runt och oroa sig i förväg för att någon ska försvinna, men jag kan inte ens sätta mig in i en situation där någon av dem inte längre finns. Ännu mindre att någon skulle försvinna med egen vilja. Mot min vilja. Är jag egoistisk som tänker så? Om någon väljer att inte längre leva måste det väl ändå var den personens val? Eller?
Jag tänker ändå att vi måste alla ta ansvar för våra egna liv, göra det bästa av det och våga ändra på något som inte känns bra eller som gör att vi inte mår bra. Det är ju ändå så kort livet.
Vi måste självklart få vara nostalgiska nä vi tänker på det förflutna och också drömma och fantisera om framtiden, men vi får inte glömma bort att våra liv pågår nu. Precis just nu.
/L
Charkisar, tydligen ett mycket bra alternativ som uppladdning för ett långpass!
Vårkänslor hemma hos mig gör mig glad. Ny kudde från H&M Home skymtar i bakgrunden också.
Imorse skippade jag yogan för en något mer pulshöjande och krävande morgonträning på gymmet. Kvällarna med vännerna avlöser varandra och då gäller det att planera. …Och att hålla sig till sin plan.
4,5 snabba km på bandet och 55 strikta Burpees varvat med 55 explosiva situps i min favorit 10-9-8-7…. ner till 1, ni vet.
I torsdags morse skrattade jag åt mig själv att jag ens tänkt tanken kvällen innan att gå upp och träna innan jobbet, men imorse ville jag verkligen ta i, bli svettig och trött och benen liksom som bara sprang av sig själva fram på bandet… Känslan när håren i nacken reser sig för allt endorfin som utsöndras när man tar i är oslagbar!
Hoppas ni får en härlig fredagskväll och en grym helg! Jag ska ut och springa i solen och umgås med mina vänner!
/L
Bilden är lånad. Varför Running stavas med tre n vet jag inte, men jag tyckte den talar sitt tydliga språk ändå.
Som jag har väntat på den här dagen! Haha, nej jag skojar! Men jag blev hemskt smickrad, överraskad och glad över att ha blivit utsedd till en av Sveriges sexigaste träningsbloggare på den här sajten, även om plats 8 av 10 kändes som ett slag under bältet…
All publicitet är bra publicitet brukar man ju säga. Och se bara vilka som är på listan tillsammans med mig! Jag tycker dessutom att motiveringen var så fint skriven! Puss på er vad glad jag blir!
/L
